AYURVEDA BALANS OCH OBALANS I HÄLSAN
Sorry, for the moment only in swedish
Yoga som jag har varit inne i några år hjälpte mig att få bättre balans i kropp och själ. En långdragen förkylning i samband med stress öppnade upp Ayurvedans värld för mig då jag sökte alternativt sätt att bli frisk och få min hälsa i balans. Ayur veda betyder livs kunskap och är en flera tusen år gammal indisk hälsokultur/filosofi om hur man håller en god hälsa. Den har sitt ursprung i de vediska skrifterna. Ayurveda är idag vanligt förekommande inom läkekonsten i vissa delstater i Indien. I västvärlden har intresset ökat då vårt samhälle och våra levnadsvanor utvecklats på ett sätt som innebär att allt fler personer hamnar i obalans. Grunden inom Ayurveda är att allting hör ihop, det finns en naturlig funktion i allting levande som har en livslängd i universum. De fem elementen rymd, luft, eld, vatten och jord är grundläggande för allt. Dessa element delas ner till tre doshor, Vata, Pitta och Kapha, som man utgår ifrån för att mäta uppbyggnaden av varje individ, varelse eller levande ting.
Dessa tre doshor utgör en individuell och unik grundkonstitution i våra kroppar och de är basen för balans i vår kropp och själ. Kroppen domineras oftast av en eller två doshor. Det är genom dem samt deras dominans man kan mäta och påverka balans och obalans. Det finns en automatik i naturen, solen och månen går upp och ner regelbundet precis som årstiderna kommer och går, även dygnet har en regelbundenhet med dag och natt. Det finns levnadsvanor som förespråkas inom Ayurvedan som anses som viktiga för en god hälsa och balans. Dagliga rutiner och framförallt vad, när och hur vi äter spelar stor roll. Man håller sig frisk genom maten men även fysisk träning påverkar balansen om man gör det på utifrån kroppskonstitutionen. Balans och obalans påverkas beroende på hur vi väljer att leva och äta och vi kan påverka det.
AYURVEDA I VÄSTERLÄNDSKA VÄRLDEN
Ayurvedans syfte är att skapa balans i livet vilket är en förutsättning för god hälsa. Om vi är i balans kan vi klara av våra liv bättre, vi blir inte sjuka lika lätt och kan hantera stress på ett bättre och mer konstruktivt sätt. Det förefaller som ayurveda har välkomnats mer in i det västerländska livet då det tyvärr haft en utveckling som tenderar att mer och mer försätta våra liv och kroppar i obalans. De västerländska livsmönstren har utvecklats till ökad arbetseffektivitet, alltså fler arbetstimmar som leder till tidsbrist för andra viktiga delar i livet. Vi hinner inte med det som behövs, till exempel visst antal timmars sömn, vi äter inte alltid lika regelbundet som vi bör och för att få lite mer tid så hamnar vi ofta i snabbmats fällan och äter mat som inte alltid är så hälsosam kroppen. Tid för varandra och socialt umgänge får inte det utrymme som vi kanske önskar eller behöver. Med andra ord mycket i vårt samhälle och vår livsstil får oss ur balans. Det västerländska synssättet är att vetenskapligt bota sjukdom, vi medicinerar olika kroppsdelar vid sjukdom. Vi kan också se en ökning av ohälsa i vårt samhälle idag som vi försöker lindra genom att äta, vad som anses nyttigt, samt träna regelbundet vilket säkert passar vissa individer men inte alla. Ayurveda har ett synsätt som tar hänsyn både till kropp och själ och även utgår ifrån att vi har olika behov för att kunna hålla oss starka och friska och ger möjlighet till ett mer harmoniskt liv, ett liv i bättre balans.
TRE DOSHOR, VATA PITTA KAPHA
Varje individ är en unik sammansättning av dessa tre doshor. Genom att förstå doshornas kvaliteter, funktion och verkan kan man få bättre förutsättningar för ett liv i balans, både i ens egen kropp, i samverkan med våra medmänniskor och med omvärlden. Med kunskap om doshornas natur och egenskaper så kan man utifrån kunskapen om sin egen grundkonstitution förebygga sjukdomar och obalans.
DOSHORNAS EGENSKAPER
För att lättare känna igen respektive dosha kan man utgå ifrån deras grundläggande egenskaper vilka är ganska igenkännande för oss.
Vata - kall, torr, skrovlig, subtil, rörlig, klar, lätt, flyktig och oregelbunden.
Pitta – het, lätt oljig, vass, flytande, sur och ljus (lysande, glittrande)
Kapha – tung, kall, fet (oljig), långsam, slemmig, kompakt, mjuk statisk och söt.
För att ta reda på vilken kroppskonstitution man är bör man säkrast ta en konsultation av en Ayurvedisk hälsorådgivare/läkare. Utifrån ett frågeformulär om ens personlighet och handlingar kan de utläsa typen. De också utifrån en viss teknik avläsa på pulsen om det finns obalans i kroppen.
VATA PITTA KAPHA I NATUREN
Vår natur förändras automatiskt vi kan se i årstidsförändringarna hur naturen skapar nytt på våren för att sedan blomstra och bevara under hela sommaren, hösten bevarar ett tag sedan börjar den bryta ner naturen inför vintern då nästan allt känns dött men inte helt dött för till våren kommer processen igång igen. Våra fyra årstider domineras också av dosherna och påverkas hela tiden av elementen vatten, eld och luft. Det varierar lite på grund av väder och vind men generellt säger Ayurvedan att Vata väder är det främst under hösten och förvinter, då det är kallt, torrt och blåsigt. Hög och sensommaren som oftast bjuder på värme och fukt blir Pitta väder. Kapha väder är kallt, vått, grått och vindstilla och känns av mest på senvintern, våren och ibland på försommaren. Vi människor är också en del av naturen och tittar man på helheten under vår levnadstid så finns det likheter. Ayrvedan delar upp livet gång i fyra perioder barndom 0-30 år, ungdom 30-60 år, medelålders till ålderdom 61-90 år samt ålderdomen 90-framåt.
Janesh Vaidya, författare med rötter i Ayurveda, säger att vår själ har samma skiftningar som ett träd. Vår barndom när vi växer och plockar på oss kunskap och utvecklas, kan jämföras när trädet blir lövklätt på våren, alltså Kapha dominans. Vår ungdomstid som han lägger mellan 30-60, vår aktiva arbetsperiod när vi bevarar och tar hand om det vid utvecklats till domineras till stor del av Pitta, medelåldern kan träda in som en avslutning under denna period fram till den tredje och sista perioden, ålderdomen, som torkar ut kroppen, avlägsnar färgerna vi haft och så småningom bryter ner vår kroppsliga massa till jord. Men han säger att allt inte försvinner utan själen väntar in nästa vår och nästa kropp som ska ge den möjlighet att få uppleva våren igen.
Även det enskilda dygnet påverkas, domineras och delas in utifrån Vata, Pitta och Kapha. Vi får bättre balans i kroppen och därmed bättre hälsa av att hålla våra dagliga rutiner utifrån dessa dygnsindelningar. Ayurveda rekommenderar att vi lägger oss och stiger upp tidigt samt att vi har aktiviteter och måltider utifrån dygnets indelning samt utifrån våra kroppskonstitutioner. Se ungefärliga tider nedan.
Vata. Varm frukost 8.30, mellanmål 10.30, lunch 12.30, mellanmål 15.30, varm middag 18.30 . Gärna varm dryck innan sänggående som bör vara 21.30
Pitta. Fruktbaserad frukost 7.00, mellanmål 10.00, lunch 12.30, mellanmål 15.30, middag 18.30, ligg i sängen 21.30
Kapha. Ät inte före 10.00 eller efter 18.00. Ta en morgonpromenad, lätt frukost 10.00, lunch 12.30, mellanmål 15.30, middag 17.30–18.00, somna 22.00–22.30
Vata Pitta Kapha och matrutiner
Det finns alltså rekommenderade tider som ligger väldigt nära varandra oavsett dosha dominans som har med dygnsrytmen och dygnsrutinerna att göra. Däremot finns det olikheter vad gäller vilken typ av mat man bör äta utifrån sin kroppskonstitution. Generellt kan man väl säga att maten kan delas in i samma egenskaper som de fem elementen och doshorna så har man en eller två dominerade doshor kan man vara försiktig med mat som har liknande egenskaper för att undvika obalans. Kanske inte för het mat om man har en het Pitta dominans eller undvik kall mat och dryck när Vata är i obalans eller dominerar, vid Kapha obalans bör man nog undvik fet mat och mat med långsam nedbrytning.
MORGONRUTINER ENLIGT AYURVEDA OAVSETT DOSHA
Börja dagen med att rensa hjärnan, ge dig själv någon minut att vakna upp innan du tar in och startar dagen. Rengör munnen, borsta tänder och tunga. Rensa matstrupen, drick ett glas varmt vatten. Töm tarmen i lugn och ro. Stretcha systemet, gärna med hjälp av 15-20 min yogaövningar som passar den kroppstypen man har., fokuserar på andningen. Solen och morgonljuset har god effekt på alla kroppstyper så ta gärna en morgonpromenad i morgonljuset.
Såklart beror allt på vilken tid man har och hur man lever men kan du bara få in någon rutin och framförallt tankarna omkring detta så är det bättre än ingenting.
UPPRÄTTHÅLLA ELLER ÅTERFÅ BALANS
Vår kroppskonstitution är grunden för vår balans så ju mer kunskap vi skaffar oss om den desto lättare blir det att förstå vad vi verkligen behöver för att hålla oss eller återfå vår balans. Såklart hjälper inte enbart förståelsen utan det viktigaste är att vi gör goda val och väljer det som verkligen är bra för oss istället för det vi lärt oss eller tycker är bra, det kan utgöra en väsentlig skillnad. Grunden för en bra hälsa ligger till stor del i matsmältningen, om den inte fungerar ordentligt blir det lätt störningar i våra doshor. Det är ofta i Vata som obalansen sätter igång men även Pitta och Kapha drabbas.
Vata är kopplat till tjocktarmen och nervsystemet, när det blir problem och blockeringar i tjocktarmen så kan det i sin tur generera problem och smärta på andra ställen i kroppen. Pitta hittar vi också i matsmältningssystemet, i tunntarmen och nedre delen av magsäcken. Även Kapha sätter igång då vi hittar den i övre delen av magsäcken, matstrupen och svalget. Samtliga tre doshor berörs och är viktiga för matsmältningsprocessen.
Ayurvedan säger att mat är medicin för kropp och själ, en förutsättning är då att vi äter rätt mat. Det är också viktigt när och hur vi äter. Vi vet att de dagliga rutinerna för matintag har stor betydelse, vårt största mål bör vi äta mitt på dagen. Det är också viktigt att vi äter i lugn och ro och inte kastar i oss maten, Ayurvedan förespråkar en medvetenhet när vi äter, fokusera, tugga och svälj maten. Äter vi i lugn och ro så avspeglar det sig på matsmältningen, maten hinner tas emot och bearbetas på ett bättre sätt. Även hur det ser ut påverkar, det ska vara inbjudanade och trevligt, kanske lite fint dukat med ljus eller blomma.
När det gäller vad vi ska äta så varierar det så klart utifrån de olika doshorna samt om det är balans eller obalans i vår kropp. Kryddning är ett bra sätt att bibehålla eller återskapa balans. Inom Ayurveda används ofta kryddor, till och med kryddblandningar för respektive dosha. Det perfekta sättet är att främst välja rätt typ av mat samt att tillaga den på ett bra sätt enligt ayurvedan. En bra kryddning kan förstås vara lämpligare än inget nyttigt alls. En person äter mellan 500-1000 kilo mat per år så det har betydelse om det hundratals kilo bra eller dålig mat. Maten är alltså en stor del och ett stort eget kapitel som jag lämnar här.
Våra kroppar vill röra på sig, vi är byggda för att röra oss på olika sätt. Eftersom våra liv idag, till stor del, är sittande så kan vi behöva lägga in träning i våra rutiner, det har också en bidragande effekt för ett balanserat liv, i alla fall en pusselbit för balansen. Precis som för allting annat så finns det sämre och bättre tider på dygnet när träning bör utövas. Enligt Ayurveda så är kroppen mest stabil och skadesäker under förmiddagen 06.00-10.00. På eftermiddagen är kroppen som svagast vilket kan innebära onödiga symptom som huvudvärk eller yrsel. Det är viktigt att ta hänsyn till ålder och hälsotillstånd vid träning och så klart vilken kroppskonstitution man har.
Vata har en växlande energi så en varierande träning med aktivitet i långsamt tempo som till exempel yoga är lämpligt. Vata är rörlig så träning som inte ökar rörelseenergin är att föredra. En envis och kanske lite tävlingsinriktad Pitta kanske ska prioritera en mer lugn och framför allt svalkande träning som inte inbjuder till just tävling såsom simning, jogging eller lagsport som lugnar ner det individuella tävlingsdrivet, utomhusträning kan vara bra för att minska risken för överhettning. Kapha som i sin natur är långsam och gärna hänger i soffan har inte så mycket intresse för träning det är därför viktigt att hitta motivation och träning som passar för Kapha, till exempel cykling eller styrketräning, en intensiv kraftig träning som kan sätta igång energin och få igång ämnesomsättningen.
LEV VÄL & MÅ GOTT :-)
TEXT ÄR HÄMTAT FRÅN MIN PRIVATA UPPSATS ARBETE FÖR VINYASAUTBILDNING 2012